Ridning går ju i princip ut på att länga ovansidan och korta undersidan. Det är inte bara som man säger utan det sker faktiskt en längning som är mätbar i cm och ibland i dm. Rekordet som jag har mätt är en fruktansvärt duktig ryttare som under ett pass på ca 40 minuter lyckades länga överlinjen på en häst 22 cm. Dock var denna häst extremt dåligt riden innan så det fanns liksom mycket spänningar att släppa på.
När en häst är felriden och går med underhals, så kan man säga att den dragit in halsen i kroppen, gjort den kort. Då går ridningen absolut inte ut på att få NER och in nosen, eftersom det gör överlinjen kortare utan det går ut på att få hästen att släppa ut halsen, göra denna lååång. När halsen blir lång så kommer den att få en fin dallrig underhals. Med tidens gång så kommer halsen att stanna kvar ute mer och mer.
Enkelt förklarat så rider man först så att hästen får fram sin nos långt, långt fram, söker stöd på bettet där. Sen försöker man få nacken att förflytta sig längre och längre fram så att den till slut befinner sig ovanför hästens nos. Då kan man ju som ni säkert förstår absolut inte kräva eftergift hos hästen, utan eftergiften kommer när den fått fram pannan ovanför sin nos.
Dock så kommer den inte att länga halsen korrekt om den inte länger bakdelen på liknande sätt, dvs vinklar in sitt bäcken. Den måste alltså länga bakdelen lika mycket som den länger framdelen (enkelt förklarat), annars blir den bara framtung.
Under detta arbete så kan hästen stundtals hamna bakom lod. Om hästen jobbar så att överlinjen längs, halsen blir lång, huvudet sänks så kommer den att hamna bakom lod om man rider med för lite energi, dvs man har ingen stadig ram baktill, bakbenen är oaktiverade. Om man aktiverar bakbenen, så att de enkelt förklarat springer ifatt framdelen som även denna har en ram så kommer överlinjen att välvas uppåt. Dock är detta otroligt svårt. Det är liksom lättare att dra framtill än att aktivera baktill. Springa ifatt betyder inte skjuta på framåt utan att bakbenen ska börja bära uppåt. Så alltså hjälper det inte att rida snabbare och snabbare och sen sitta och bromsa.
Har man gjort rätt så kan man efter ett pass med fokus på detta mäta en betydande längdskillnad om man mäter hästen från svansrot till bakom öronen.
Har man ridit fel så är denna längdskillnad oförändrad eller till och med kortare.
Det är här det börjar bli lite svårt att rida. Att rida överlinjen kortare är plättlätt. Det är bara att kräva eftergift och tillåta hästen att svanka och vara låst i höften.
Att däremot rida överlinjen längre är apsvårt. Då kan man inte kräva eftergift, man måste få den att sluta svanka, hålla dens höft och ryggrad rörlig och få den att sätta sig baktill.
Så. Testa, mät din häst innan du rider och efter du ridit klart. Mät den igen om en vecka, om en månad. Denna mätning är et ganska bra kvitto på hur du ridit din häst.
[…] Vill ni läsa mer om överlinjen så hittar ni ett gammalt inlägg om det här. […]