Detta är ett omdiskuterat ämne. Jag har tom hört folk berätta att de ska gå upp en klass i dressyr och därför sätter på ett kandar för att ”få upp den i formen”. Det är intressant.

Ett kandar är ju från början en nödbroms som gör att även en icke ridkunnig ryttare kan få stopp på sin häst vilket ju är ganska praktiskt i tex en strid. Från början hade det inget med formen att göra. Men någon trollade med ett trollspö och puff så ändrade hästen hela sin naturliga biomekanik för att faktiskt kunna komma upp i formen när man drog i stången…. Eller inte… 😉

Att komma upp i formen verkar för folk innebära att halsen krök blir mindre och sitter högre upp.

Men för mig så är det så att om man tänker sig hästens ryggrad som en statiskt hållen bom eller stång, från nos till svans. Om man vill ha upp denna framtill så måste man alltså få ner den baktill.

Om vi tänker oss att denna tänkta ryggradsbom ligger på marken och vi ska få upp framändan, hur gör man då? Tja det enda logiska för mig är att dra i den framtill. Då blir den låg bak. Den blir väldigt låg bak. Om bommen hade haft bakben så hade bakbenen sett ut så här. Ett bakben ”lyder”och hamnar bakom medan det andra kompenserar genom att komma in långt under hästen. Många kallar detta undertramp bra men det är det inte. Detta är ett undertramp som är för mycket. Det är totalt obärande och ger hästen ont i lederna i bakbenet. Dessutom så roterar sig bäckenet obehagligt vilket ger SI ledsproblem. Det är inte hälsosamt att ha för långa steg bak. Och dessutom ur formsynpunkt helt onödigt eftersom man ju vill att hästen bär sig på bakbenen vilket det inte gör här. Hästen bär sig i ryttarens hand eftersom om den flyttat bak vikten så hade den hamnat i spagat. Bommen pekar dock uppåt vilket vi kan se på rygglinjen. Hästen rids i grimma så ingen inverkan i munnen finns på denna häst.

 

Om vi dessutom tänker att vi drar upp formen med hjälp av en stång…. Hur verkar en stång? Om jag drar bakåt så kommer trycket i hästens mun lyfta hästens överkäke uppåt. Detta har man löst genom att sätta på en kedja som gör att bettet inte glider uppåt. Då har man satt en ganska rejäl press på hästens underkäke. Underkäken är ganska känslig, lätt att dra ur led. Det gör att hästen aktar sig noga för att gå emot (hela tanken med en nödbroms). Hästen kommer alltså att förflytta sin underkäke närmare sin hals. Räcker inte tygeln till så tvingas hästen att välva sin nacke uppåt för att inte få underkäken dragen ur led. Det krävs inte många grams tryck i stången för att hästen ska akta sig för den genom att kröka på nacken. Då kan bakbenen se ut så här.

 

 

Bakbenen ser förvisso ganska trevliga ut, vinklade, iallafall i has och kota. Bakknäet däremot ser inte så vinklat ut och bommen, dvs den tänkta ryggradsbommen, var pekar den? Nedåt, kan ni se det? Det blir som att hästens rygg stupar neråt.

Konstigt, för vi lyfter den ju faktiskt uppåt i framänden. Men stången gör så att trycket ändras och bommen lyfts inte alls upp. Konstigt…

Det är det här man kallar att hästen är ”av” på mitten.

Hur förklarar vi då detta?

Denna bild är tydlig. Hästens ryggrad är formad som så att om vi drar bak hästens huvud/nos så kommer den där böjen på hästens hals att åka ner. Då sänks formen (ryggen) men översta halskotorna höjs=häst kröker på nacken. Dock ska ju en häst som är hög i formen ha endast översta nackkotan högst, inte de kotorna som är bakom….

gå på tygeln, djurjouren, logisk ridning, lindahs blogg, swedish blondi, underhals (1)

 

Här nedan ser vi en sån ihopdragning.

 

Här ser vi lång och låg. Många tror att lång och låg är bra för att träna hästen. Sån här lång och låg är bara avslappning inte uppbyggande. Det tränar inte bakbenen att vara bäriga eftersom bakbenen befinner sig sju mil bakom hästen.

 

Lägrena för vilken form som hästen ska gå i skiftar. Man är rädd för att hästen ska gå på bogarna så då ”tar man upp” hästen i formen eller så rider man den lång och låg.

Dock är bägge dessa formerna meningslösa i uppbyggnadssyfte.

Man måste alltså få den där låga kröken på hästens hals att komma upp. Jämför det med den där tänkta ryggradsbommen som ligger på marken. Om du lägger ryggraden tvärsöver en annan bom, då hamnar vi i ett helt annat läge. Då kan man bara trycka ner ena änden så åker andra ändan automatiskt upp. Voila, så skapas en hög form.

För detta ändamål så har rollkur uppfunits av en ”klok” människa. Man placerar helt enkelt hästens nos under den där låga halskröken och sen drar man uppåt.  Dock så rider de flesta hästen i för hög form för att hamna i rätt dragläge…. Då kan det se ut så här.

Jag förstår teorin bakom det hela, det gör jag… Men det funkar inte i praktiken… Man måste vara väldigt sadistisk lagd som människa för att stå ut med att rida så.

Men vi kan väl vara överens om att det är mitten vi ska lyfta? Och att vi vill få bakbenen att trampa in under hästen istället för att bakben är långt bakom hästen och ett bakben är långt in under hästen.

Vill ni läsa mer om överlinjen så hittar ni ett gammalt inlägg om det här.

av Lindah

2 svar på ”Höja formen på hästen”
  1. Nu lämna du mig med en cliffhanger… Hur lyfter jag mitten då så att bakbenen trampar in under hästen o blir till bäriga bakben som lyfts uppåt framåt med sviktiga leder?!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *