Det här var en rolig lektion 🙂 Det är en häst som inte är begåvad med enorma gångarter av naturen och därmed så ställer han lite större krav på sin ryttare som måste lära sig att släppa fram vartenda uns av gångarter som finns. En häst med stor gång har man mer ”råd” att låta lite av gången gå förlorad på men med en sån här häst så ställs verkligen ryttarens ridkunskap på prov.
Till råga på allt så är hästen uberkänslig och tåler inte minsta lilla spänning hos sin ryttare. Om man hade följt traditionell ridning på den här hästen, ni vet, rak rygg, hälen ner och händerna tätt ihop långt ner så hade det inte blivit så bra alls. Här sitter ryttaren i hästens balans och undviker att störa honom så mycket det bara går.
Se gärna filmen med ljud för att höra de lite annorlunda instruktionerna som ges här. Jag testar mig ständigt fram över hur jag ska kunna nå fram till alla olika ryttartyper som finns. Vissa funkar bäst på direkt vanliga instruktioner och vissa funkar bäst på lite mer flummiga instruktioner.
Ni kan tydligt se hur gången förändras i filmen, från att vara lite seg och platt i början till att bli kvick och rörlig i slutet.
Jag är hemskt förtjust i den här hästen, jag är en skröpplig tant med dålig rygg så jag är inte så hemskt förtjust i att hoppa upp och rida igenom elevers halvblod då de gärna är lite för hoppiga för att jag ska våga sitta på dem. Jag är numera en ”ridpensionär” som åker runt i de småländsla skogarna på min Påni :-). Men den här, han är precis så snäll och känslig så att jag vågar mig på att rida honom utan rädsla för att få mer ont i ryggen, man kan kalla honom för mitt favorithalvblod :-). Han största problem är hans överkänslighet vilket gör det svårt för honom att komma fram till handen. Här försöker jag känna igenom honom för att komma på i vilket ”hörn” problemet ligger. Notera att jag försöker sitta lite framåtlutad mest hela tiden, det är viktigt att göra det på hästar som är känsliga, de ogillar starkt när man hamnar bakom deras balanspunkt. Det är faktiskt en av sakerna alla ni som har en häst som är orolig i munnen bör tänka på, sträck INTE på er, sitt INTE djupt i sadeln utan tvärtom, lätta lite från hans rygg, skona honom från vassa sittben. För att få fram stor gång i en häst så måste man se till att den blir så lösgjord som det bara går. Alla spänningar som finns kommer att hindra hästens rörelser.
Det är praktiskt att jag först rider hästen för då vet jag mer på pricken vilken hans svårighet är och kan då lättare guida hans ryttare hur man gör.
Det här är övningar som är oerhört lösgörande för hästar. Det var därför han fick fram så fin gång efteråt, vilket ni kan se på travfilmen överst på sidan. Jag vet av erfarenhet att det folk i allmänhet ställer sig frågande till är att hästen inte går stadigt på tygeln. För det måste (tydligen) hästar göra. För mig är det inte viktigt än. Stadig form är något som domare vill se, utan stadig form så har du inte så mycket att hämta på en tävling. Problemet ligger väl i att många tror att man måste träna i tävlingsformen. Det tror inte jag. Halsen är hästens balansorgan, jag anser att hästen bör få lov att använda sin hals fritt för detta ändamål ända tills han är balanserad nog att hålla sitt huvud stilla av egen kraft. Det hade varit enkelt att trycka ihop hans hals i en stadig form om vi velat det men det hade liksom inte ändrat på resten av hans kropp, det hade bara låst fast honom. Bra att tänka på alltså, stadig form är något som domare vill se, däremot är det inte något som hästen egentligen behöver eller ens mår bra av att göra. Varför? Halsen styrs i första hand av rörelsemuskler. Sådana mår dåligt av att hållas stilla, de får mjölksyra då. Har ni någon gång haft mjölksyra i en kroppsdel på grund av att ni hållt den stilla för länge? Om inte så testa, ni kan t.ex testa att hålla er ena arm rakt ut från kroppen i en kvart. Varför i en kvart? För att det är så länge som jag ser folk kräva stadig form med hjälp av tyglarna på en hästhals, ibland ännu längre… Tvinga dig att stå kvar med armen så, hur känns det? Inte så skönt va? Samma sak händer med en hästhals som tvingas hålla en statisk form länge. I ärlighetens namn så är det skitkonstigt att vi tränar så länge med stilla hals när man tex i ett dressyrprogram endast håller en stadig form i några få minuter innan det blir en paus i programmet för fri skritt. Vi borde träna så som vi tävlar tänker jag.
Hur kan man veta om en form är dålig för en häst? En bra grej är att blunda och lyssna på hur den rör sig. Det ska inte dåna när hästen sätter ner sina framben, då bär den för mycket vikt på frambenen. En häst som rör sig korrekt hör du knappt när den rör sig, du hör mer lite skrap från underlaget typ, Jag vet att det är svårt att se om en häst är bärig men att höra brukar de flesta klara av.