Godmorgon alla. Bloggen har förändrats som alla ni som följt mig länge kanske märker. Anledningen till detta är att jag har haft otroligt mycket att göra med att packa upp allting som kom i det stora flyttlasset från Sverige. En blogg måste uppdateras regelbundet för att vara intressant för läsarna så jag tog helt enkelt och slängde in olika färdigskrivna inlägg som jag gjort för åratal sedan. Jag hade glömt att jag hade dem. Men responsen blev enorm, det är tydligen så att det är ridning ni vill läsa om. Bloggens besökarantal har stigit ENORMT när jag började med detta. Helt otroligt, jag är i chock. Vissa av inläggen har delats över 600 gånger och det strömmar in förfrågningar på om jag håller kurser och ger ridlektioner och om jag kan hålla föredrag.
Det kan jag förvisso göra men nu är det ju så att jag bor här i Spanien och det är här jag jobbar. Spanien har en helt annan hästkultur i Sverige, hästen är för de flesta här ett djur, en arbetsmaskin… Jag tycker att det är lite roligt att ”omvända” dem, att börja se hästen som ett djur med känslor och behov. Då gör jag en god gärning. Sverige är otroligt långt kommet i förståelse för hästen när man ser den som en individ. Man räknar foderstater, går med den till massör och kiropraktor och djurpratare och man prövar ut sadlarna ofta och man har specialbett och gud vet allt.
Här i Spanien har jag lärt vissa stora stallar vikten av att ge hästen salt, vikten av att ge den mer grovfoder, jag har lärt dem om hästens tuggbehov, jag har healat hästar som står med akut kolik och chockat många genom att påstå att man inte behöver slå den till lydnad (vi snackar inte om att slå, vi snackar om att misshandla den tills den ligger ner och sen pryla den lite till…). Det finns bra ställen här också, men de är få. Man kan säga att här jobbar jag med hästens grundläggande behov. Jag jobbar tillsammans med en människokiropraktor och vi har fått ett fåtal ekipage att låta mig behandla hästen samtidigt som han behandlar ryttaren och sen tränar vi/kordinerar om dem tillsammans med förbluffande resultat för ekipaget.
Sånt här tycker jag om. Jag kan inte rädda världens alla hästar men jag kan göra livet enklare för några stycken iallafall. Det gör mig glad, som faaan.
Här nere rider har jag mest ridit Doma Vaquera, vilket är en helt annan sak.
Jag har dock nyss funnet en ny tränare som kallar sin undervisning för Teknik Dressyr. Det är just den pusselbiten jag saknat. Han tävlar i dressyr och har både halvblod och PRE och Lusitanos och han säljer och förmedlar dessa hästar. Jag tänker alltid att om jag någon gång ska köpa häst igen så ska det bli en som han utbildat. Många av dem kan alla högre skolor och jag rider mest bara dem numera och jag lider inte direkt av det, speciellt när jag får rida hans bästa tävlingshästar. Anledningen till att jag som en av få elever får göra det är enligt honom att jag är en av få ryttare som har en hand totalt oberonde av sitsen (tack för att du tvingade mig att skritta och träna min sits i 4 år Lisette, utan dig hade jag inte fått denna unika möjlighet).
Under dessa lektioner lär han mig massa små detaljer samtidigt som han kan stå på marken och peta in bakben och förbättra sina hästars balans med en ryttare som han säger kan ta en exakt order och göra så som han vill ha dem, han vill ju såklart bli BÄST och då måste ju hästarna bli bäst och om han kan vara både på marken som fysisk person och på hästen genom en person han kan styra EXAKT som han vill, då kommer man verkligen åt dem. Jag är mer som en robot än en människa i detta läget men jag bryr mig inte, det är helt ok. Och så mycket jag lär mig….. Detta är ju som ni förstår helt otroligt roligt och jag suger åt mig som en svamp. Jag har aldrig i hela mitt liv fått rida sådana här välutbildade hästar. De är så otroligt lätta för hjälperna, så smidiga, så fina och så positiva till arbete. Det jag fortfarande kämpar mot är min kutrygg, den blir nog aldrig automatisk, den är en del av mig och jag har fortfarande svårt för galoppen i och med att jag aldrig tränat den superaktivt men det kommer. När det handlar om saker i galoppen, piruetter och byten och sånt så är jag okey, för då måste jag RIDA, men när det kommer till att glida runt på volten utan avbrott för saker då slappar jag till mig. Men så är det väl för alla. Jag är van vid att minst en förändring per sida, typ byte av gångart i varje hörn, eller en volt i vartenda hörn eller….. Men att åka runt, runt, det är SVÅRT att RIDA då. Men det kommer väl om 100 år eller så… Skitsamma, jag lär mig och jag älskar att lära.
Nu kom jag lite av mig från ursprungsinläggets tanke känner jag. Tillbaka till det. Bloggen kommer alltså att handla till stor del om hästar numera, hoppas alla icke hästintresserade fortsätter läsa. Och till alla som efterfrågar kurser i Sverige, Norge och Danmark och till och med från Finland har jag fått förfrågningar (hur kan de ens förstå vad jag skriver där?) så visst kan jag komma till Sverige men då måste ni dra ihop ett gäng för jag kan ju inte åka dit och hålla en lektion, det blir en DYR lektion i så fall. Men är ni ett gång som vill ha en kurs så visst, det hade varit kul att återse mitt kära Sverige. Men ni måste vara 10 stycken isåfall. Men tidigast 15 augusti, då jag är heltidsmamma åt 2 sommarlovsbarn nu och därmed uppbunden hela sommarlovet. Men efter det går det bra.
Jag fick mess om att det inte går att gå med i min nya Faceboksgrupp så jag har ändrat inställningarna nu så nu ska det gå bra att gå med i den. Välkomna.