Det talas så otroligt mycket om dressyr och bärighet. Och ja, det är viktigt. Det är vår plikt som ryttare att förvandla våran häst till en ridhäst om vi nu tänker rida på honom. Annars kommer han att ta skada av att ridas.
Men utöver det så är det en sak som det inte talas så mycket om. För mig är det viktigt att det ska vara trevligt att umgås med hästen. När jag rider ut så tänker jag bara på att det ska bli skönt att släppa vardagens tankar och bara andas skogsluft, lyssna på fågelkvitter och kolla på vacker grönska och låta hästens mjuka fina ryggswung lösa upp spänningar i min kassa rygg. Ridning för mig är meditation och friskvård. Det gör mig lycklig helt enkelt.
Jag är inte och kommer aldrig att bli en tävlingsryttare. Jag behöver inget explosivt tävlingsexemplar. Jag behöver en trygg och snäll skogsmulle som när andan faller på kan göra roliga rörelser. Min rygg tåler inte en massa ryck och avramlingar, jag är glad att jag överhuvudtaget kan gå och att jag mina skador till trots kan rida.
Jag tror att det finns många som mig, som ”bara” vill ha det mysigt och trevligt med sin häst. Dock är det många som inte riktigt får till det där avslappnande med sin häst. Den låtsas att den är rädd för allt från brevlådor och konstiga buskar och mossklädda stenar. Bilar, får, soptunnor etc. Listan på hästätande saker kan göras lång.
Hästen låtsas att den inte förstår bromsen, att den inte har en ratt och den låtsas dessutom att den inte kan galoppera utan att bocka.
Detta skapar rädda mesiga ryttare. Dyra skarpa bett inhandlas, nosgrimmor spänns åt hårt, säkerhetsvästar inhandlas, man rider med handskar för att undvika skavsåren mellan fingrarna när man sitter och krampaktigt drar i hästen en hel ridtur…
Ingen meditation infaller, ingen skön avslappning åt en öm rygg blir av. För varje ridtur blir man lite mer rädd för sin häst. För varje ridtur tycker hästen att ryttaren är ännu mer obegriplig.
En ond spiral. Som måste brytas. Hästen kommer inte att bryta denna spiral, han kommer inte att vakna upp en dag och inse att han ska vara ”snäll” . Den som måste bryta spiralen är DU, ryttaren. För det är du som vill rida på hästen, hästen har inget behov av ridning.
För att ändra på hästen så måste du ändra på dig själv. Det är inget fel eller skamligt att vara rädd eller att ha gjort massa fel. Det är inte fel att inte våga galoppera eller att inte våga rida ut. Det är inte ens fel att inte VÅGA rida.
Helt ärligt, jag har träffat elever med hästar som jag aldrig hade vågat rida. Eller…Förr i tiden när jag fick betalt för att rida andras hästar så var jag såklart tvungen att göra det men nu när ridning är en hobby och hela min kropp är trasig så har jag insett att det inte är värt att ta onödiga risker. Så vad jag vill komma fram till är att du kommer inte att åstadkomma underverk med din häst om du sitter på honom och är rädd. Hoppa av hästen och gör något åt det du är rädd för.
Tänk efter lite. Är du rädd för att inte kunna bromsa hästen? Träna bromsningar från marken. Men träna dem inte bara i lugna situationer utan träna från marken att kunna bromsa din häst precis var som helst i vilken miljö som helst. Ända tills du är säker på att det funkar. När du blir säker på detta så slutar du automatiskt att vara rädd för just detta moment.
Det är lite konstigt det där. Ingen människa med vettet i behåll hade satt sig i en bil utan fungerande bromsar men vi sätter oss gärna på en häst utan bromsar…. Ologiskt.
Är du rädd att han hoppar omkring och är rädd för saker? Träna honom då att inte vara rädd för saker från marken. När detta moment sitter till 300 % så slutar du att vara rädd.
Förstår ni var jag vill komma? Du är rädd av en anledning. Du kan aldrig tvinga dig att sluta vara rädd utan att åtgärda anledningen.
Dock är det ju tyvärr så att en hel del hästvett har glömts bort idag. Det är fullt möjligt att träna de flesta hästar att vara snälla och lugna. Idag finns det en tro att det är så här hästar är. Hoppiga och skuttiga och oberäkneliga.
Det anses onormalt att ha en ”snäll” häst. Folk imponeras av filmer på snälla hästar. Oj, kolla, hon rider utan synliga hjälper, oj så imponerande. Eller, oj, hästen är inte rädd för en presenning eller ett paraply, wow vad imponerande……
Hästar ska inte vara rädda för presenningar eller paraplyer. Då har man missat något i deras träning. Jag vill att det ska bli normalt att hästar är snälla. Först när hästen är lugn och snäll så kan du, ryttaren börja slappna av och det där fina kan börja byggas.
Tävlingsryttare modell tuffa med frisk kropp och fantastisk balans och med dåligt med tid att lägga på varje enskild individ kanske inte har så stort behov av en trygg häst men du som har din häst som rekreation och hobby har all tid i världen att skapa en trygg relation med din häst. Börja idag vet jag :-). Hela hobbyn blir så otroligt mycket trevligare då.
Vi har två kursblock där vi jobbar från marken, du hittar dem här
Nästa kursstart är 6 Maj. du anmäler dig genom att skicka ett mail med namn och adress till blog@lindah.se
Då startar givetvis även vår grundkurs i ridning.
Det är alltid okey att dela inläggen i denna offentliga blogg