I helgen var det Göteborg och det var supertrevligt. Det är ett härligt gäng här och hästarna är så där härligt väluppfostrade och vissa rids i grimmor och avsaknaden av nosgrimmor är 100 %. Ryttarna är kunskapstörstande, ambitiösa och vill verkligen utvecklas. Och utveckling var det sen sist, helt otroligt. En grej som jag inte har för avsikt att lära ut men som jag har märkt blir en bieffekt av stegen är att ridrädsla övervinns. jag har sett det så många gånger innan och fått rapporter från många håll. Det är ju en otroligt trevlig bieffekt. jag tror att det beror på att man lär sig fokusera på att RIDA istället för att leta faror. Sinnet blir så fullt av RIDNING att ingen rädsla får plats. Och när rädslan inte får någon plats i sinnet så har ju hästen ingen anledning att ”bråka” och vara ”dum”. Den gör ju som vi tänker så om vi tänker rädsla, oro, nervositet så blir ju hästen så. Men om vi istället fokuserar på ridning, utveckling, kontroll, balans etc så blir ju hästen också fokuserad på detta. Ridrädsla beror enligt mig på en rädsla att man inte kan kontrollera hästen. Stegen är avsedda för att få en sits oberoende av handen, så att tyglarna egentligen inte behövs till annat än små finjusteringar.
Många har ju som mål att kunna rida utan tyglar och träns. och jag ser att många tror att vägen dit ligger i att greja med tyglarna tills hästen släpper bettet. Men om man tänker ett steg längre så är det ju en alldeles fel väg att gå. För vad ska vi då styra med?
I min värld når man detta mål genom att kunna göra alla hjälper som behövs för att kunna styra hästen med sin kropp. Ju mer man lär sig detta ju mer överflödig blir tygeln. Det är liksom en bieffekt som bara blir.
Jag har därför medvetet valt att i steg 1 och 2 så får ryttaren inte ens ta tyglarna utan hästen leds på hängande tygel/grimskaft av en annan person. Dels gör jag så för att ryttaren ska kunna fokusera helt på sig själv, men jag vill också visa ryttarna att det går att samla en häst utan tyglar. Samlade och lösgjorde blir alla hästar som är med i stegen. Lång och låg kommer gratis, totalt utan någon påverkan i hästens mun eller på dens hals. Det är en sak att jag säger att det går men det är mycket bättre att själv få upptäcka detta vilket jag tror att alla gör. Det är en ahaupplevelse utan dess like. Ryttaren bara sitter där och hästen bär sig som aldrig förr. Inga tyglar används, inga skänklar. Ändå händer det magi i hästen.
Det är en fascinerande känsla som jag aldrig tröttnar på. En annan bieffekt av stegkurserna är hur raka alla blir, både ryttare och hästar. De står efter ett ridpass parallellt med hovar (hästarna) och fötter (ryttarna), ryttarna sitter rakare i stolarna på teorin redan efter första passet och hållningen blir bättre utan att de ens anstränger sig. Det bara blir så. Ni ser det på bilden ovan, alla dessa parallella fötter. Det är alldeles fantastiskt att få uppleva detta. Jag tror aldrig jag tröttnar på denna känsla.
Nu väntar årets sista jobbhelg för mig i Stockholm och sen blir det ledigt fram till 18 Januari där det blir steg 2 kurs i Varberg. Det finns lite platser kvar på denna kurs och det kan även finnas plats för privatlektioner den 19 januari. Varberg, Tvååker
Kontaktperson Lotta: 0340-85122, 0733-718969 , liselotte@ridlust.se
Mer hästiga diskussioner på Facebook