Det är så otroligt att få följa alla elever, höra (läsa) alla funderingar och att få följa ryttarna under lång tid. Det känns så bra när de börjar bena ut sig själv och bena ut sina hästar. Man börjar FÖRSTÅ hur saker hänger ihop och då kan man även börja förändra, både sig själv och hästen. Det är då ridning börjar bli enkelt (enklare).
Jag klipper in lite ord från elever som gått Mental Coaching. Det är en kurs som hjälper upp ryttarens kroppsuppfattning och koordination, hjälper till att skapa Målbilder och delmål. En mycket nyttig kurs som alla har glädje av, inte bara ryttare utan alla människor.
Den logiska ridningen är det bästa jag gjort! Idag fick jag äntligen häng på svängarna. Troligen pga veckans sittbensövning. Den logiska ridningen påminner om en julkalender. Man öppnar lucka efter lucka. Pusslet har fått en ram. Det har aldrig varit roligare att rida än sen jag började för ganska precis ett år sedan! Jag älskar min häst!
Så, nu på lektion tre av kursen…. axlar… oj oj, jag inser att jag har lite problem att ta tag i här – min högra arm är typ två cm längre än den vänstra när jag har armarna rakt upp! (Ja, alltså i verkligheten är det säkert ingen större skillnad på armarna om man mäter dem, men jag kanske borde testa bara på skoj Min högra axel är liksom ”för kort” för att det ska vara jämnt. Och eftersom jag nu gett mig katten på att jag SKA göra programmet minst en gång om dagen så kan jag säga att det känns lite överallt i kroppen, det stretar och drar och jag får alla möjliga konstiga signaler som försöker övertyga mig om att det minsann är läge att ligga stilla på soffan istället typ Den är klurig den här fina kroppen. Jag märker också när jag gör övningarna på morgonen att ca en timme efter att jag gjort dem så är jag i stort behov av att sova lite… tyvärr sammanfaller den tidpunkten med att jag kommer till jobbet – inspirationen att ta tag i tankearbete känns inte direkt överväldigande kan jag avslöja 😉
Ända sedan första lektionen när jag ligger raklång på golvet har jag känt att höger sida varit den som är mest spänd och inte riktigt ”kommer ner” på golvet.
I morse hände det för första gången att jag, när jag låg där, kände att vänster sida var mer spänd – haleluja, jag ser ljuset – min snedhet verkar kunna skifta Jag håller kanske på att byta bananform
Nu börjar det hända grejjer Bytte till lektion fyra imorse – den om att gå med sittbenen… nu har jag banne mig träningsvärk i magen, högt uppe under revbenen – nytt ställe, helt jättespännande
Kom precis på mig själv att jag valde att göra läxan när det är lugnt och stillsamt runtomkring mig… Det samma när det kommer till att rida. Gör det helst när ingen ser oss eller när det är så lite ljud möjligt som stör oss… Wooops hoppsan hmmm jaaa ? Undrar vem av oss (Hästen eller jag) två som har svårt med ljud och koppla av från ljud.
Hann äntligen med senaste lektionen idag (käken). Det var verkligen en riktigt tydlig och pedagogisk eye opener! Den borde banne mig precis varenda människa som rider tvingas genomföra…
Jag funderade lite om jag skulle skriva. Jag gjorde nämligen gå-lektionen först i förrgår. Jag fick inte förväntat resultat… jag ”gick” nämligen helt rakt. Direkt. Hur är det möjligt? Jag vet ju att jag är sned… Noterade också hur bra det faktiskt gick att ”gå”. Jag har verkligen blivit rörligare. Yey!
Igår var första gången denna veckan. Gjorde övningen för att motverka ”reptilmuskler”. Kändes väldigt bra och under så här lugna former upplevde jag att jag har fullständig kontroll på min reptilhöftmuskel . Vet däremot att den helt klart slår till när jag tex skall försöka mig på sittande travökningar eller om hästen visar minsta spänning/motstånd (vilket ofta uppstår i bla dåliga ökningar) Men jag mådde så himla bra av de mjuka axelövningarna. Jag försöker att inte forcera något men som sagt, det knakar och sprakar ändå. Bara tanken att göra sig platt mot golvet med axlarna ledde till kraftigt knak i ena axeln. Det sprakade sedan efteråt i både bröstrygg, bröstkorg och nacke, snällt och behagligt.