Många pratar om det där med bakben, de ska bära, många pratar dessutom om ett starkt och ett svagt bakben. Men naturligtvis är det mer komplicerat än så. Vad ÄR att bära? För mig är det att precis alla lederna i bakbenen är aktiverade.och bär hästen ”uppåt”.. Den här hästen har underbara bakben.
*Alla leder används i precis vartenda steg. Det ser man på att när bakhoven är i luften så hänger den avslappnat från kotan, hästen ”droppar” sin bakhov brukar man kalla det. Haserna är lagom böjda i alla stegfaser. Även bakknäna är väl använda i alla stegfaser.
*Man ser inget sträckt ljumskband. Det är ett väldigt avslöjande streck som går mellan hästens höft och dens bakknä. Man ska aldrig se detta streck på en häst som bär sig ordentligt.
*Hästen vickar på höfterna, det kan man se på att avståndet mellan dens höftknöl och bakre kanten på schabraket hela tiden förändras.
*Hästens bakben placeras under ryttarens sittben, dvs den trampar under sig och det finns gott om plats för hästen att göra detta utan att trampa sig på sina egna framfötter.
*Ryggen swungar, det ser ni på att ryggen inte är låst i en statiskt höjd utan den sviktar mjukt upp och ner.
Det är allt detta som tillsammans som ger gång i hästen. Och man VILL ju ha en massa gång i hästen. Det är det som dressyr handlar om, att rida fram så mycket gång som det bara går. Gången kan ni höra när den kommer i denna film. Då utbrister ryttaren ett OJ. Precis då höjs ryggen lite extra. Det känns som att man ska skjutas upp i rymden av varje steg. En fantastisk känsla.
Men detta kommer tyvärr inte gratis. Hårt jobb krävs. Man kan göra mycket från marken. Här får ni se en kort film från en av mina flitiga arbeta vid hand elever. I början ser ni bakben som är okoordinerade. De skruvas när de är på marken, det finns liksom ingen rytm i dem vilket ni kan se på att det nästan ser ut som om han glömmer att han har ett ben. Ni kan även se bandet jag pratade om i ljumsken. Men allteftersom hästen avancerar och tiden går så slutar skruvandet, bakbenen går mer rytmiskt, ljumskbandet försvinner.
Hästen därmed lita mer på att bakbenen bär honom och då vågar han använda dem på ett mer bärigt vis. För det är inte som hästar är dumma när de inte bär. De förstår bara inte hur man gör. Så det måste vi visa dem. Ett oändligt tålamodskrävande jobb. Fördelen med att arbeta mycket vid hand är att ryttaren lär sig SE och detta seende tar hon med sig upp i sadeln och kan då utveckla sin känsla för hur det känns när hästen gör si och så. Även handen blir mjuk och fin av att arbeta vid hand. Man märker hur lite man kan ta i en hästmun utan att förstöra det man vill, dvs att hästen börjar använda sina bakben som man ska.
Gilla oss gärna på Facebook. Ni hittar oss här.
Det är alltid okey att dela alla inlägg på den här offentliga bloggen.