Det är supervanligt att folk har problem med galoppen.

Problemen yttrar sig ofta på tex att

*Man får fel galopp

*Hästen rusar iväg och blir stark

*Hästen går inte i form i galoppen

*Hästen slår sig fri

*Bytena fungerar dåligt

*Hästen placerar ryttaren snett i galoppen

Det finns tusentals åtgärder för att korrigera detta. Gå in i vilket dressyrforum som helst på nätet och läs (och häpna) hur du ska lösa det här.

Svaren går ut på byta bett, ställa och böja, rida övergångar. Det låter ju enkelt. Allt kan göras genom att använda de där snörena som sitter fast i hästens bett. Men hjälper det egentligen? Gör det att ekipaget blir mer harmoniskt?

Är harmoni så viktigt egentligen? Jag har märkt att folk i allmänhet inte verkar bry sig om det. Man vill liksom pressa in hästen i något som alla tjatar om, TR tror jag det kallas. Det är tydligen en mall dit hästar ska pressas in vare sig de vill det eller inte. Jag vet inte riktigt vad det där TR är, men en sak vet jag och det är att TR är inte skrivet av någon som på riktigt förstår, bryr sig om och älskar hästar. Vet ni en sak? Hästar gillar inte TR. Hästar känner sig låsta när du följer TR. Man kan säkert ha målet TR, men målet kanske man ska sätta 5-10 år efter inridningen. Man kan inte rida in och bygga upp en häst genom att följa TR, det är inte djurvänligt. Jag såg en sån trevlig artikel i morse, jag delar den här så kan ni ju läsa lite i den, ni som tränar efter den där TR;-)




Jag har inte gjort annat än att bläddra lite snabbt i TR en gång för mååånga år sen så jag kan ha fel på detaljerna men det lärs tydligen ut att man som ryttare saka sitta väldigt rak i ryggen och ha sina händer tätt ihop strax ovanför hästens manke.

Jag ska avslöja en sak för er. Den där raka ryggen tillsammans med de lågt hållna händerna är en av de sakerna som ger er problem i galoppen. Man kan inte säga så till alla ryttare på alla hästar.

Höjden på manken till exempel, om det är en sån där dåligt riden framtung häst med manken nertryckt mellan bogbladen så blir det ju helt sjukt svårt att nå ner till manken om man ska ha ryggen rak. Då blir man tvungen att ha raka armbågar och är det någonting som hästar avskyr så är det att bli hållen i sin mun med raka armbågar. De är nämligen sjukt stumma och låser hästen. Man ska ju alltid kunna dra en rak linje mellan ryttarens armbåge till hästens mun. Varför? För att en rak linje blir följsam och mjuk i hästens mun.

Om hästen däremot är välriden och har fått upp sin manke och börjat vinkla om sina bogblad, då är det ju ganska enkelt att ha händerna placerade precis ovanför manken och ändå sitta med rak rygg.

För att förstå skillnaden tydligt så titta på den här filmen. Det är Spanska ridskolan från olika år. På första korta filmen så ser ni härligt bäriga hästar med manken högt buren. Ryttarna har sina händer strax ovanför manken och linjen mellan bett och ryttarens armbåge blir så extremt tydlig. Det här är vackert och ni kan se att hästarna är stilal med sitt huvud, inte alls irriterade eller fasthållna. Sen kan ni bläddra framåt i filmen och notera hur mankarna sjunker allt eftersom åren går. I slutet av filmen är till och med bakdelarna högre än manken på vissa hästar.  Och hästarna är olyckligare och mer oroliga i sina munnar och därmed mer fast hållna.

Så vi kanske ska ta en liten funderare på om den där TR fortfarande ska gälla? Eller om vi kanske måste modifiera den en aning med tanke på att vi år 2017 inte rider hästar samlat utan på ett helt annat sätt, ett sätt där hästen är beroende av stöd i munnen för att kunna prestera. Nu rynkar du på ögonen och tänker, är det verkligen så illa?

Illa och illa, det är annorlunda men ingen verkar inse det. Förändras en del av ekipaget så måste ju ryttarna anpassa sig efter detta. Man måste lära sig sitta i hästens balans. På en bärig häst så kan ryttaren sitta med rak rygg och med händerna strax ovanför hästens manke. Men på en framtung häst så kan hon inte sitta så, det blir liksom helt galet. Det ger tex problem med hästar som rusar i galoppen.




Men vad tittar man på?

I böckerna så nämns ofta 3 olika sitsar. Vi tittar enbart på överlivet i denna lektion och struntar i ben och armar och sånt, endast överlivet.
Först har vi avlastningssitsen. Där lutar överlivet lite framåt. Används på den framtunga hästen, unghästar tex.

Vi har lodrät sits som de flesta känner till. Det är den i mitten. Den lodräta sitsen har ett överliv som är rakt uppstående. Den används på den välbalanserade hästen. Det är denna sits som man lär ut i de flesta ridgrenar. Tyvärr tar man inte hänsyn till om hästen är i denna balans (vilket hästar sällan är)

Den sista sitsen heter belastningssits. Där lutar överlivet väldigt lite bakåt. Den används på den färdigutbildade hästen.

Det här är ju inga konstigheter att förstå. Men nu kommer vi till ett av dagens ridnings största problem. De flesta hästar är lika framtunga som en unghäst så de borde ridas i avslastningsists men ändå lärs den sitsen inte ut och de flesta tränare korrigerar bort den hos sina elever. Exakt just där har ni problemet. Till och med på ridskolor lär sig elever belastningsisitsen vilket ju är ödesdigert.

Man tror att hästen blir framtung av att ridas av en ryttare i avlastningsits. Man tror att den kommer upp från bogarna om man rider den i belastningsits. Det är helt fel. Hästar fungerar inte så. Det är faktiskt tvärtom.

Om vi har en framtung häst (en sån som rusar i galoppen och blir hård i munnen då). En sån här häst kommer att rusa och/eller köra upp huvudet för att hindra sig från att ramla. Så har du problem med stadig form så är det här något du bör studera mer.

Om ni tänker lite logiskt nu så förstår ni att om vi sätter en ryttare med rak  bakåtlutad rygg på denna häst så kommer den att luta ännu mera framåt. Den blir då en s.k. bråkig häst (en sån du behöver ha nosgrimma på för att hindra den från att gapa när du drar i den). Det är exakt så här de flesta ryttare hamnar med överlivet när man drar i en hästmun.

Om hästen däremot inte är framtung utan har manken väl uppe så funkar det superbra att sitta på den med rak rygg.

Om man har en framtung häst, en sådan som inte har sin manke upp och /eller har ett stort hål framför sin manke så bör man rida den med samma vinkel på sin rygg som den balansen hästen har. Typ så här. Båda lutar liten aning framåt, du kan se att hästens framben och ryttarens rygg har samma vinkel. Det kallas att sitta i hästens balans vilket är så man BÖR rida om man vill ha en häst som bär sig själv.

 

Dock är det ju galet svårt att rida så eftersom tränaren skäller på dig när du gör rätt.  Jag måste nämna den igen, en  trevlig artikel i morse  där en fantastisk ryttare beskrivs sitta lite lätt framåtlutad. Nu förstår ni varför han gör det.

Men galoppen då, du har fortfarande problem med att hästen rusar i galoppen. Tja, jag håller på med klassisk dressyr, vi bryr oss inte så mycket om galoppen i början, vi vill rakrikta först så att vi slipper bända dit galopperna. Jag har skrivit om det innan, du hittar det här.

Men om man absolut vill jobba med det så är det smart att longera. Det är viktigt att hästen får vara fri, d.v.s du får inte ha inspänningar som låser hans huvud, du får inte ha en nosgrimma som stänger hans mun utan han måste få gå fri så att han själv kan leta upp sin balans. Men då kan jag inte longera kanske du säger. Då svarar jag att innan man longerar en häst så jobbar man den vid hand så att man får någon form av kommunikation, rakriktning och sånt där som behövs för longeringsarbetet. Sen kan man göra så här tex.

Men som jag säger i filmen så måste hästen först vara redo att galoppera på en volt. Han får inte vara så oförberedd att longeringen liknar en dragkamp för om man drar i en häst så kommer hans bakben att korsas och göra så att han måste skaffa sig spänningar för att inte ramla, dvs då är det ju helt meningslöst att longera i syfte att lära hästen finna sin balans. Hur mycket spänningar man skapar i hästens nacke av en longeringsdragkamp behöver jag knappast säga hoppas jag.

Sen är det ju som så att innan man kan träna övergångar till/från galopp så måste man först ha en galopp. Då är stutsbommar en bra grej att börja med. Så kom ihåg ordningen. Först måste man ha gångarten och SEN kan man jobba med dem. Man ”har” inte en gångart om man måste dra som sjutton när man rider, då tvingar man sig till en gångart. Stor skillnad.

För dig som på riktigt är intresserad av att lära dig saker utanför TR, saker som faktiskt är saker som fungerar för hästar och som gör tillvaron trevligare för dem så ta en titt på våra ridkurser . De startar första fredagen varje månad. Det gör även våra Arbete Vid Handkurser

Det är alltid okey att dela inläggen på denna offentliga blogg. Gilla oss gärna på Facebook.




av Lindah