The swinging back

Det är något som man sällan ser och det är lite synd för om man fokuserar på att få till denna rygg så kommer de flesta problem som man har med hästens form att försvinna av sig själv. The Swinging back är höjden av rörelse. Då rör sig hästen genom hela sin kropp. Innan man har denna rygg så har man faktiskt ingenting.
Jag tänkte bjuda på en oerhört fin och rörlig häst. Vi jobbar på ryttarens skänklar och vi får en väldigt rörlig och trevlig häst utav detta Det är det här som kallas för The swinging back. Kan ni se att vi låter hästens huvud vara helt fritt och endast korrigerar ryttaren. Kan ni också se att hästens rör på sin underkäke hela tiden? Det är viktigt att hästar får göra det för annars är det ytterst svårt för dem att bli rörliga. Man får aldrig någonsin hindra hästen från att fritt röra på sin käkar precis hur mycket den vill. Vill du veta mer om detta så rekommenderar jag det här inlägget. Länk.

Många har förstått att hästen ska spänna sin mage.Men vad de flesta inte förstått är att om en häst spänner sin mage och låser den där så blir det ingen rörelse genom hela hästens kropp. Man måste få igång rörelsen i hästens midja. Få den genomsläpplig.

Detta börjar redan i skritten. Skritten ska vara rörlig men inte rörlig på ett sätt som får ryttaren att jucka. Den måste vara rörlig i sidled. Man kan nästan säga att hästen ska dansa salsa. Här följer ett klipp på salsadans för nybörjare. Om ni har tålamod att se hela filmen så ser ni att den pedagogiskt visar hur man lär sig dansa salsa. Kolla hur alla leder i människornas kroppar rör sig och är lösa och lediga. Så vill jag att hästar ska röra sig.

Så här ser siluetten av en salsande häst ut i fri skritt på lång tygel. Eller vänta nu lite. Kolla inte på hästen, kolla på ryttaren, Kolla på hur hon sitter absolut mitt över sin häst och hur hästen får hennes ben att gå framåt och nedåt på en sida i taget. Hennes midja är lös, rörlig och liksidig.  Det här är så otroligt vackert så jag nästan blir lite tårögd. Det finns inte många ekipage som är så här liksidiga. Det rör sig likadant åt bägge sidorna. Otroligt vackert.

Jag sysslar med ryttarutbildning. Det är min grej. Kan ni förstå att om hästen ska kunna dansa salsa så måste ryttaren tillåta hästen att göra detta. Vad tror ni händer med en häst som rids av en stel och låst och oliksidig ryttare? Det blir inte så vacker salsa av det där inte… Det måste vara helt omöjligt att dansa salsa om den som sitter på ens rygg inte släpper igenom rörelserna.

Detta har vissa redan kommit fram till och tagit till sig. Så man slappnar av och följer med sin häst. Det blir sällan bra. Det blir liksom väldigt juckigt och väldigt oliksidigt. Det går inte att dansa salsa med en ryttare som slaffsar omkring som en snedlastad ryggsäck på ens rygg. När detta sker så kommer hästen att spänna sig för att försöka balansera upp för ryttarens snedheter, Det blir alltså ingen salsahäst om man slappnar av heller…

Det är ett hårt jobb att rakrikta en häst men det är ett ännu hårdare jobb att rakrikta en ryttare. Så vi måste förstå att genomsläpplighet är inte detsamma som slapphet.Genomsläppligheten kommer av en extrem kroppsmedvetenhet, av extremt starka muskler som är skolade att släppa igenom på kommando och att inte släppa igenom på kommando, det som kallas för koordination.

Vägen till koordination kommer genom hårt arbete med att bygga muskler och sen lika mycket arbete med att få dessa muskler styrbara på kommando. Det tar år.

Jag säger alltid att det är ytterst få ryttare som har tiden och tålamodet att lära sig detta men de få som gör det får väldigt mycket gratis i sin ridning sen. Men som sagt var, det är ett tufft jobb att inse att det inte är hästen vi ska påverka, det är oss själva. Det kan vara en väldigt tuff insikt för många. Det är dock en väldigt rolig resa. Vi blir inte bara bättre ryttare av att rakrikta oss själva, vi får dessutom en starkare och mer hållbar kropp, ryggsmärtor och liknande kan minska eller ibland helt försvinna. Det finns alltså även hälsoaspekter på det hela.

Jag får ibland små rapporter av mina elever och det gör mig så otroligt glad när de får ahaupplevelser och insikter på egen hand. I början när jag får elever så är oftast allt deras fokus på att GÖRA saker, hitta hjälper som löser deras problem. Då är ryttaren ännu inte riktigt mogen, hon har inte helt förstått det jag förmedlar än.  Men en dag så faller pusselbitarna på plats och eleven börjar förstå. Då blir jag så glad.

”En liten glädje-rapport
Jobbat fokuserat med Hästens yttersida igår, framför allt i skritt på långsidorna och förhållningar genom kortsidan. Han var pigg och laddad och då kommer passen fram mer tydligt. Tröttnade på låst pass och bestämde mig för att göra något åt det. Fullt fokus på ytter bakben. Hur känns ytter bakben? Hur känns hästens rygg i de olika momenten? Satt och kände. Länge… I båda varven. Passen försvann. Hästen frustade och sänkte huvudet och kändes lösgjord med ren skritt.
Ny insikt (eller reviderad gammal insikt);
Lossa dig själv och sitt med i hästen rörelse (i alla fall i just hästen-passar-fallet) och din häst får en tydligt förbättrad skritt med friare framben.

En twist på detta; Min man gick förbi paddocken, tittade på oss typ 3 min. Lite senare när vi käkade mat sa han: Hästen rör sig bättre nu.
Han visste inte vad jag och Hästen höll på med men han noterade en rörligare häst. Coolt tycker jag!

Jag är också jätteglad att jag knäckte den nöten själv. Jag har så många ”filter”. Alltså mitt sinne är grumligt så att säga. Har inte alltid ro att känna. Att på djupet ta mig tid och känna. Har tänkt en del på det och igår bestämde jag mig och lät det ta tid. Jag vet ju att du verkligen försöker lära mig att rida men det spelar ingen roll hur bra tränare du är om inte jag som elev tar mitt ansvar och på djupet försöker förstå. Jag har massa pusselbitar kvar att förstå men jag försöker och igår kom jag på en viktig del. Den kändes på grundläggande. ”det är ju det här Linda menar”. Det var häftigt. Kände mig stolt och lite dum på nått vis.  ”