Helgens tema har varit att rida fram gångarter i hästar. Fantastiska elever på olika nivåer och hästar som börjar bli riktigt, riktigt fina.
Många glömmer meningen och målet med dressyr. För mig är målet att visa fram fantastiska gångarter. För att få fram fantastiska gångarter så är det viktigt att hästens nacke är högsta punkt. Tyvärr ser man sällan nackar som är högsta punkten. Det beror ofta på att man försöker korrigera hästen med hjälp av att bromsa den till ”samling” istället för att rida den framåt. Detta är dock ohyggligt svårt.
Man kan säga att ju mer gång en häst har, ju svårare är den att rida. Så ju större gång en häst har ju mer förstör man dens gång om man inte kan rida som man ska. Man är lite rädd för att släppa fram hästen för att det känns konstigt, vingligt och obalanserat. Men för att få fram gången så måste det under en period få lov att kännas vingligt och obalanserat. Men vi har ingen sådan ridkultur. Vi bromsar bort gången hos hästar, nacken dimper ner och hästen får ett trist framsteg och stela bakben och den blir det som kallas triangulerande och framtung.
Jag bjuder på lite filmer från helgen för att demonstrera detta. Här ser vi ett ekipage som är skolat på vanligt vis och som tävlat med bra resultat. det ser balanserat ut, det ser bra ut, det ser ut så som vi är vana vid. Ryttaren har tränat Logisk i ca 4 månader så vi har påbörjat arbetet med att länga ut. Det är dock inte färdigt men vi jobbar hårt på detta. Ryttaren har en väldigt bra framåttänkande hand. Hästen är underbar, men ännu kort.
I logisk ridning så börjar vi alltid med att träna upp ryttaren. Grundkursen handlar egentligen om ren styrketräning för ryttaren. 3 månaders hård träning som ger både häst och ryttare en annan hållning. Därefter lär man ekipaget att slappna av, att släppa fram hästens rörelser. Man kan inte låta varken hästen eller ryttaren slappna av innan man har byggt upp hållningen lite för då finns det ingen muskulatur som kan stötta upp ekipaget när man lossar på dem. Här ser vi grundträning i skritt där vi påbörjar arbete med att släppa fram hästens gång i skritt genom att lära ryttaren släppa fram hästens bakbensrörelser så att nosen kommer fram och hästens frambensrörelser blir friare.
Nu hoppar vi till en annan ryttare som tränat Logiskt i 2 år. Vi har samlat i två år, byggt upp en bra osvankande häst och en stark och rak ryttare. Nu ska detta samlade ekipage länga ut sig lite. Det är ett evighetsjobb. Här länger vi utsidan i skritt. Kan ni se att hästens huvud tillåts vara högt? Att nacken är högsta punkten? Att frambenen är härligt fria och luftiga och att bakbenen är spänstiga. Kan ni se att han inte går på tygeln trots att vi tränat samling i två år?
Samma jobb i trav. Inte heller här går hästen på tygeln, men han dansar med hela sin kropp.
Samma arbete i galopp. Detta är första gången vi tränar i galopp, hästen har mest skrittats och travats under dessa två år.
Nu byter vi till en annan ryttare. Hästen är sjukt less på det här med dressyr efter att tidigare i sitt långa liv tränats av andra ryttare att INTE vara lång utan tvärtom, att vara kort, kort och ännu kortare. Honom rider man lättast ut på en äng för ridbanor är bara förknippade med sjukt otrevliga minnen och extrem munsmärta :-(. Filmen består av två delar, så stäng inte av den efter skrittdelen när den svarta textrutan dyker upp utan vänta så kommer travdelen.
Kan ni förstå sättet vi inom Logisk Ridning jobbar på? Vi försöker inte se prydliga ut NU, vi siktar på att vara väldigt, väldigt prydliga om några år.