Bakvikt och blåa tungor

Vi vet ju att hästen alltid bär mer vikt på sina framben. Den gör det eftersom det sitter fast en stor tung hals med tillhörande huvud framtill. Det är inget konstigt med det. Detta innebär att en hästkropp alltid befinner sig lite framför dens framben. En unghäst är mer på bogarna, likaså en dåligt utbildad häst.

Här ser vi en outbildad häst som hänger fram över sina bogar.

Efter lite utbildning så kommer hästen att flytta bak lite vikt på sina bakben och då kommer kroppen att hamna lite mer rakt ovanför sina bogar.  Som det här

Ju starkare hästen blir och ju mer balans den får ju längre bakom sina framben flyttar den sin kroppsvikt. Ser ut så här.

Denna häst tillhör en av mina duktiga elever. Det tog henne ca 6 månader att förvandla en 13 årig häst så här, jag är imponerad.

Notera  hur halsansättningen förändras på hästen, halsen liksom flyttar sig högre upp, hästens hållning blir stoltare, den klarar av att ridas i en högre och högre form. Som ni ser så har formen ingenting att göra med hur mycket man drar i tyglarna utan formen är något helt annat, det har med hästens hållning att göra.

Det här åstadkommer man bl.a genom att rida hästen i dens egen balans. Om ni tänker er hästens som ett bord med lösa ben så förstår ni mer hur jag menar. Bordsskivan symboliserar hästens rygg. Eftersom benen inte är fastskruvade i statiskt läge på en häst så kan denna bordsskivan flyttas fram och tillbaka ovanför dens ben. Såklart är det dumt att flytta bordsskivan framför dens ben, men bakom benen är bra. Det är logiskt eller hur?

Ryttaren måste alltså med sin balans hålla bordsskivan på rätt plats. Det gör man enkelt förklarat genom att se till att lutningen på sin överkropp har samma lutning som hästen. En enkel grej man kan kolla på är att lutningen på ryttarens överkropp ska ha samma lutning som hästens framben. För detta ändamål har man därför uppfunnit följande tre sitsar.

Jag är urusel på att teckna och jag gjorde det snabbt och slarvigt. Ryttarna är ICKE anatomiskt korrekta. Men vi tittar bara på överkroppens lutning.

Traditionellt sätt så använder man avslastningssitsen på unga hästar, den lodräta sitsen på den ganska utbildade hästen och belastningssitsen på den långt komna färdigutbildade hästen.

Problemet idag är att man mest bara lär ut lodrät sits och belastningsits. Man verkar ändra sitsen efter åldern på hästen och på vilken klass den är uppe i på tävling.  Man ändrar inte sitsen efter hästens balans. Man ser ofta ryttare sitta i belastningssits på en häst som behöver en avlastningssits. Det ser ut så här.

När hästen egentligen borde ha ridits så här.

Det verkar finnas en felaktig tro att man lyfter hästen i formen genom att sätta sig i belastningssits. Det är fel. Man sänker hästen genom att sätta sig i belastningssits.

På riktigt är det så att man lär ryttaren att sitta exakt i hästens nuvarande balans. Sen är det hästen som sätter ryttaren i de olika sitsarna.

Vad tror ni händer om man rider en framtung häst i belastningssits? Får man mycket eller lite i handen då? Tror ni att den har lättare eller svårare att gå i en stadig form? Tror ni att hästen kommer att springa fortare eller gå saktare? Tror ni att den är lätt att stanna och har lätt för att stå still? Tror ni att den behöver hårdare eller lösare spänd nosgrimma? Skarpare eller mjukare bett? Vad tror ni att den tycker om bett överhuvudtaget? Tror du att den blir ”snällare” eller ”dummare”?

Grunden till att jag skrev detta inlägg är att det gnälls så mycket och fokuseras så mycket på hästhalsar och hästmunnar. Jag har valt ut en väldigt omtalad film där allt fokus ligger på hästens blåa tunga. Försök att inte titta på hästens huvud och tunga eller på ryttarens armar utan titta bara på ryttarens överliv.

Kolla även här enbart på ryttarens överliv

Samma sak här

Och här

Studera ekipage i er omgivning, studera dig själv i en ridhusspegel.

Skrämmande studier…… Ju högre klass på tävling ju ner bakvikt sitter man ofta i….. (det finns undantag).

Det är det här som gör mig så uppgiven. Börja se ryttarnas ansvar, tränarnas ansvar. Börja ställa lite krav på era tränare och på ridskolor som lär era barn rida. Börja se behov av massa hjälptyglar och bett och nosgrimmor som ett fel, ett STORT FEL och börja fundera på vilken hjälp DU/ditt barn  behöver för att slippa plåga hästar för att kunna utöva er hobby/sport.

Fundera på om det verkligen känns bra ända in i hjärtat att dra hästen i munnen för att få honom att göra som du vill. Fundera på om du kan nå dit du vill utan att använda våld mot hästmun.

Vi måste komma ihåg att vi håller på med hästar för att vi tycker om hästar. Vi måste komma ihåg att hästar är enormt snälla djur. Hästar är vänner, inte fiender. Var snäll mot dem. Leta felen hos dig själv, skyll inte på hästen eller maskera dina brister med hjälp av mer utrustning på din häst. Hästen är en spegel av sin ryttare.