Vi har alla varit där, vi har suttit med hälarna uppdragna till nånstans under öronen typ för att komma åt att trycka hälen i pållens mage när vi rider.
Vi har suttit på en häst som sticker och förtvivlat dragit oss blåa i de där snören som man kan dra hästens underkäke ur led med om det vill sig illa.
Men egentligen, hur tänker man när man gör så här. Med tanke på att vi har en hel jävla röv, med tillhörande lår som ligger stadigt på hästen, dvs en väldigt stor kontaktyta som redan finns på plats runtom hästen.
Varför väljer vi då att använda 2 kroppsdelar som inte alla rör vid hästen för kommunikation? Jag pratar om hälarna och händerna. Ingen av dessa kroppsdelar når ju hästen utan att vi anstränger oss. För att händerna ska kunna nå och styra och bromsa hästen så behöver vi nån meter större och några hekto metall som vi binder fast runt hästens huvud.
För att kunna skänkla med hälarna måste vi dra upp dessa och då tappar man ju liksom kontakten med hästen med det som redan har kontakt med hästen, dvs rumpa och lår…
Hm…Om man tänker så här så är det ologiskt, hur kom man på tanken? Hm..Få se nu, jag måste kunna styra ett halvt ton häst. Hur blir det enklast? Att använda lämpligt placerad befintlig utrustning som dessutom är stark och stadig av naturen eller ska jag ta de där svårstyrda kroppsdelarna som sitter så långt ifrån hästen som möjligt? Hm, jag tror jag tar de där svårstyrda kroppsdelarna tack…
Måste skratta lite, känns liksom helt ologiskt. Vi använder inte det som redan är där, vi tar det mest komplicerade sättet 🙂
En annan sak som också är sådär konstigt det är det där med hur vi håller handen. Alla vet ju att hästen är ett mottrycksdjur, dvs att om man drar dens mun bakåt så kommer dens kropp att trycka nosen framåt.
Om man drar uppåt så kommer den då alltså att dra emot nedåt.
Därför vet de flesta att man inte ska rida med så där låg hand med sträckta armbågar eftersom det låser hästen och får den att gå emot draget bakåt.
Men när samma människa sen tömkör så sätter hon ofta tömmarna i ringarna som sitter på hästens sida?!?! Dvs då verkar ju tömmen bakåt vilket får hästen att gå emot framåt (det är därför det ofta blir så bråkigt när man ska tömköra). Eller ännu värre, man sätter tömmen genom bettringarna och sen fast i gjorden, gärna mellan frambenen, så att trycket liksom kommer från två håll och inget stopp eller sökpunkt för hästens finns, dvs den har inget att dra emot alls så den knäpper av och lägger sig på bogarna istället.
Om man sitter och tänker på sånt här så finns det massor med saker som är väldigt ologiska.
Mer hästiga diskussioner på Facebook
[…] Lite tankar […]