Den kortfattade beskrivningen är att de här två bilderna inte nödvändigtvis behöver visa samma sak för hästen trots att vi tydligt kan se att det är samma sak, en uppochnervänd eka/båt, en flotte, en sjö, is, natur etc.
Egentligen så vet jag inte så mycket om hästars generaliseringsförmåga rent forskningsmässigt men under mina studier inom psykologi och psykiatri för människor så vet jag en hel del om generaliseringsförmåga. En snabb googling säger mig att det inte finns så där vansinnigt mycket skrivet om fenomenet vad gäller häst.
Jag har många gånger tidigare skrivit om hästars likheter med autistiska människor. Jag jobbar mycket med autistiska människor och jag slåss fortfarande av hur lika de är i sitt sätt i mångt och mycket. Autistiska människor har svårt för att generalisera. För dem innebär det tex att om man alltid använder ett och samma schampo så är man ofta väldigt skeptisk till att köpa schampot igen om företaget förändrat förpackningen, trots att det är exakt samma produkt. Man kan kanske äta kokt potatis på en vit tallrik med gröna blommor på för det är en sån man alltid ätit potatis på. Potatis serverad på en vit tallrik med svarta prickar på kan man däremot inte äta potatis på, däremot äter man pasta på den tallriken för det har man alltid gjort. Man har alltså svårt för att överföra information från en situation till en annan. Man förstår inte att innehållet i schampoflaskan är likadant trots att utsidan ser annorlunda ut, eller att potatisen är en potatis med samma smak och konsistens oavsett var den befinner sig. Bara för att man kan cykla på en cykel så betyder inte det att man kan cykla på en annan cykel. Såna här små egenheter ställer till mycket bråk mellan autisten och föräldrar, lärare, skötare etc.
Om vi återgår till båten på bilderna. Det är alltså inte samma båt eftersom den inte ser likadan ut sett från hästens ögon. Det är olika vinklar vilket får båten att se helt annorlunda ut. När man sen ska förbi eländet igen på vägen hem så ser man ju den dessutom från andra hållet vilket ytterligare skapar olika bilder. Nästa gång man går förbi den kanske det regnar, eller blåser eller så är det mörkt, allt är olika bilder för hästen. Han saknar förmåga att generalisera vilket betyder att han har svårt att överföra information från en plats till en annan. Ju större bristande generaliseringsförmåga ju räddare upplever man att hästen är, eller dummare, bråkigare etc om man är en person som har svårt att sätta sig in i hästens situation.
Generaliseringsförmåga är en inre egenskap som man har eller inte har. Man kan inte tvinga fram den, eller bråka dit den. Det är så hästen upplever världen. Således hjälper det sällan att bråka med en rädd häst. Man måste inse var det bakomliggande problemet ligger och jobba utifrån detta.
En smart strategi kan vara att man accepterar att hästen är rädd för båten och att den kommer att vara det även i morgon när man går förbi där nästa gång. Därför ser man till att placera sig mellan hästen och båten och bekräfta hästen att det är en läskig sak men att han ändå kan vara lugn för han kan ”gömma sig” bakom dig. Absolut inte vara arg, eller irriterad utan bara kompensera för hästens bristande förmågor. Målet i framtiden är att du ska visa dig vara en sån oerhört trygg person att hästen litar på din förmåga att skydda den från båtar och annat ont 🙂
Att placera dig mellan det farliga och hästen är ingen sak som i sig själv kommer att lösa problemet men det får hästen att känna sig tryggare med dig. Man måste göra mer såklart men trygghet är viktigt att ha.
Tänk i termer av kompensera för den bristande generaliseringsförmågan istället för att straffa den för bristen.
Varför skriver jag om sånt här konstigt undrar kanske vän av ordning? För att sprida klokskap om vår vän hästen såklart. Allt för att göra människan mer medveten och klok. Alltid utbilda människor så att de kan utbilda hästen.