Något vi gillar är när hästarna sover och gäspar på våra träningspass och lektioner. I ärlighetens namn så består många av mina egna rid/träningspass av mer gäsp och sov än träning om jag ska vara helt ärlig.
Varför vill man då att hästen gäspar och sover när man tränar den? Jo det är så här finurligt att man ju såklart skiljer på vad man tränar den aktuella dagen. Om jag är ute efter att konditionsträna ute i naturen så kanske vi inte sover alls. Att konditionsträna är att springa, det kan hästar göra i sömnen.
Men de pass där jag vill lära hästen en ny rörelse, då är det väldigt praktiskt att låta den sova lite då och då. Det är inte så att man på något vis kan tvinga hästen till detta utan det är sådant som den gör alldeles av sig själv om vi inte hindrar den. Varför? Jo det är så här kan man säga att hästen har olika system i sin hjärna. Hjärnan styr allt hästen gör.
Vissa av de här systemen kan inte verka tillsammans utan de motarbetar faktiskt varandra. Hjärnan jobbar mot /med kroppen genom ett antal ”ledningar” som kallas för nervsystemet. Idag ska vi prata om det Autonoma Nervsystemet. Det i sin tur består av tre olika system.
Vi har ett system som står för vår överlevnad. Vid minsta lilla fara, rädsla, oro eller smärta så kopplar kroppen in vårt överlevnadssystem. Detta system kallas för det Sympatiska Nervsystemet och det är alltid i beredskap. Det tar helt över allting annat när fara uppstår. Då styr det blodflödet FRÅN huden och matsmältningsorganen. Det vidgar pupillerna, höjer hjärtrytmen och blodtrycket, den omfördelar näringsupptaget för att höja blodsockret för att ge hjärnan den energi den jobbar bäst på. Och VOILA, kroppen är redo för strid/försvar!!!
När hästen (och människan) är i detta tillstånd så handlar vi rent instinktivt, på reflexer. Vi kan absolut inte lära oss något nytt. Det är detta system du aktiverar när du bråkar med din häst. Det är ganska osmart att bråka med en häst om man är ute efter att få igenom en ny rörelse.
Vi har det Parasympatiska Nervsystemet.
Detta system sköter vila och matspjälkning. När detta system tar över så minskas hjärtaktiviteten, blodtrycket sjunker, Stresshormonerna minskar och må bra hormonerna ökar, matsmältningsapparaten stimuleras och kroppen läkningsprocesser startas. Detta system aktiveras bäst vid sömn.
Nu börjar ni förstå att vi verkligen gillar detta system. Tänk om man kunde få det även när man tränar. Och voila, det kan man ju 🙂 Och nu förstår ni varför vi gillar det så mycket.
Det finns en tredje aktör som ingår i det Autonoma Nervystemet.
Enteriska Nervsystemet . Det består av ett väv-likt system av neuroner som styr funktioner i mag- och tarmkanalen och har särskilda proteiner som ansvarar för kommunikation, ”tankar”, ”minne” och ”inlärning”.
Systemet kallas ibland en ”andra hjärna” för att matstrupen, magen och tarmarna är täckt av ett hölje med vävnad som innehåller samma signalsubstans som i hjärnan, och som påverkas av detsamma.
Hm… Minne och inlärning bor alltså i magen ;-). Det är intressant eftersom 80 % av alla hästar har någon form av magproblem. Kan man alltså kanske få sämre inlärning om man har magproblem? Ja absolut. Tänk er själv när man har ont i magen. Då drar man ihop magen och får en konstig hållning. Man vill skydda sig, man sätter kroppen i stress och inbjuder där med till strid (sympatiska magsystemet)
Jag vet att det är svåra ord och kanske helt ointressant att läsa om på en hästblogg. Men vi gör det enkelt. Dessa tre system som ingår i det Autonoma Nervsystemet är icke viljestyrda. Vi kan alltså inte bestämma över dessa. De bara är. Eftersom de motarbetar varandra så är det så att antingen så är man stressad och i beredskap eller så är man lugn och avslappnad. Vi vill på alla vis koppla bort överleva vid fara systemet om vi är ute efter att lära oss något, det är vi överens om hoppas jag. Då kan det skapas nya minnen och tankar, dvs vi kan faktiskt lära oss (eller vår häst)något då.
Om man varje dag bråkar med sin häst om saker så är det faktiskt så att vi hindrar den från att lära sig det vi försöker banka in i honom.
Om man varje dag tillåter hästen att sova med oss så kan vi lära den något. Vi kan skapa positiva minnen tillsammans. Det är ju himla trevligt faktiskt.
Här ska ni få titta på en lång film från en lektion där vi tränar på bland annat öppna. Kan ni se att vi aldrig skäller på hästen när han gör fel utan då gör vi något som lär honom att göra rätt istället. Oftast lär vi honom att göra rätt genom att korrigera ryttaren. Men inte heller henne skäller jag på 😉 . aldrig skälla, bara lära. Andra saker vi har gjort här för att främja inlärningen är att vi rider på sidepull. Det finns ett bett i hästens mun men det sitter inga tyglar i detta bett. Det är ju tyvärr så att vi under utbildningens gång behöver ta i vår häst. Så är det. Om man tar dessa tygeltag i bettet så är det otroligt lätt att skapa smärta i hästens mun, och smärta gör ju tyvärr alltid att vi avaktiverar inlärningssystemet. Det här ser väldans trevligt ut tycker jag. Ryttaren börjar få en väldigt, väldigt fin hand. Det är vansinnigt roligt att få följa mina ryttare nu när de har kommit en bra bit på vägen. Många, många timmar har den här ryttaren tillbringar ovanpå eller bredvid sin sovande häst. Nu får hon belöningen för detta extremt tålamodsprövande arbete.
Det är lätt att tro att hästen på filmen nedan bara sover, slappar, men det gör den inte. Den sover den fullproppade hjärnans sömn. Jag brukar jämföra det med en dator. När vi har uppdaterat datorn, eller tittat på för mycket bilder/filmer så blir datorn seg och måste kanske startas om för att fungera optimalt. Hästar (och människor) fungerar likadant. så inlärning hos hästar handlar egentligen bara om hur man ska kunna få in information i hästens hjärna utan att göra honom så upprörd att han känner sig tvungen att aktivera sitt överlevnadssystem. Så enkelt. Att ingen kommit på det innan liksom, då hade hästträningen vi ser överallt sett så otroligt mycket trevligare ut.
Relaterade inlägg
Det är alltid okey att dela inläggen på denna offentliga blogg