Det är intensiva dagar i Göteborg. Vi har tränat, tränat och tränat lite till. Vissa elever har ridit flera lektioner om dagen, vissa har tagit en lektion med ett par dagars mellanrum. Det är väldigt kul att få intensiva träna elever så här. Jag träffar ju normalt sett bara mina elever med några månaders mellanrum. Jag älskar att se hur de utvecklas mellan kurserna  som ju är helt inrikitade på ryttarutveckling och krioppskontroll och hur man sen kan använda detta för att skola sin häst på privatlektionerna. Utan kursernas kroppskontrollträning så blir det väldigt svårt att skola en häst. Jag ser och känner att det här är bra, jag är på rätt väg.

Jag har eleverna som kvitto på min undervisning och jag lär eleverna att använda hästen som kvitto på hur deras träning forstkrider. När eleven ska rida själv och ingen står på marken och berättar hur de ska rida så är det svårt att veta om man gör rätt. Därför är det otroligt viktigt att eleven lär sig känna igen de små tecknen som hästen visar när ryttaren gör rätt.

Om ryttaren inte vet vad som är RÄTT, utan känner sig konstant osäker då är hon ingen trevlig förebild för hästen. Då blir hon en sån ryttare som utan självförtroende letar fel, trycker ner sig själv, tappar fokus och självförtroende. Vi vill ju att hästen ska vara stolt och glad, då måste ju ryttaren vara stolt och glad så att denna kan visa hästen vad den ska göra istället för att berätta för hästen vad den gör fel. Dåligt självförtroende är smittsamt.

Man kan säga att jag vill att eleven använder hästen som lärare. Hästen ska vara glad och hästen ska slappna av och börja bära. När den gör det så sänker den halsen, frustar, tuggar lite. Det är de första kvittona som är lätta att kolla efter för ryttaren.

Om hästen går och slänger med huvudet, har öronen bakåt, går med huvudet högt (och därmed ryggen sänkt), är ”olydig” och olycklig så gör ryttaren FEL.

Det viktigaste är ju att hästen ska vara glad, tycka att träning är KUL. Utan det har man ingenting. Man måste ge hästen enkla uppgifter som den förstår, belöna det lilla NU, för att FÅ det stora sen. Om man bara kräver och ökar kraven och aldrig är nöjd så får man en osammarbetsvillig häst. Om man däremot belönar minsta lilla försök hos hästen så kommer den att VILJA göra mer. Belöning för en häst är dock aldrig godis, utan den största belöning flyktdjuret hästen kan få är att få vila. Den största belöning ryttaren kan få är att hästen i vilan vågar somna, dvs den litar på att ryttaren håller koll på omgivningen. Det är det som kallas horsemanship. En konst som få behärskar.

Här ser vi lite av hur man tränar en häst på ett för den positivt vis. Hästen stannade nästan på en gång, den var JÄTTEDUKTIG. Vanligast vid inlärning av halt är att man bestraffar den för att den inte stannar direkt, antingen genm att man drar hårdare i den eller att man drar igen, igen och igen.. Här belönar vi den för att den stannade för en hjälp, hade tålamodet att vänta på att den tog hjälpen. Tålamod är nyckeln till bra ridning/horsemanship.

I detta inlägg ser ni  två fina filmer på två elever med helt olika utbildningsnivå, och helt olika ambitioner och målsättningar och framförallt två helt olika hästar. Bägge ekipagens utveckling är otroligt imponerande. Tyvärr har jag inga förefilmer som visar detta så ni får lita på mina ord när jag säger att utvecklingen gör mig så otroligt stolt.

Oavsett hur högt  (eller lågt) utbildad en ryttare är så kan hon alltid utveckas mer, mer och mer. Det är det som är grejen med ridsporten, man kan lära sig hela livet och ändå dö ofullärd. En bra ryttare söker ny kunskap, omvärderar det hon redan vet, förkastar en del, återtar något hon lärt sig långt tidigare men då förkastat. Ibland är det så att man är inte redo för att använda vissa saker när man lär sig dem, det känns fel. Men kunskapen har man kvar, lagrad i minnena och när man behöver den där kunskapen som man lärde sig för 22 år sen så är det bara att låta kroppen använda sig av den.

Allt man lär sig lagras i kroppens minnen och muskler. Så ju mer lärdom man tar till sig ju mer verktyg har man i sin verktygslåda. Man behöver inte använda alla verktygen det här året, men nån gång får man nytta av dem. Den som söker han ska finna sa en vis man och precis så är det. Livet är till för att lära sig saker. Lär dig allt du kan och är intresserad av. Intressena och ämnea skiftar men inlärandet är konstant.

Så alla ryttarvänner, studera, läs, lär. Jag har studerat hjärnans utveckling hos barn och då lärt mig om hur min kropp ska finjustera min hjälpgivning, jag har lärt mig meditera för att lättare kunna vara i fokus med min häst, jag har gått på djupvattengympa för att lära mig balansera min tyngdpunkt. Det spelar alltså ingen roll VAD du lär, bara ATT du lär dig. Då utvecklas du som människa. Utvecklade människor blir bra hästmänniskor, ja, bra föräldrar, kamrater, vänner också för den delen.

Jag kommer att fortsätta köra helgkurserna hela 2014 ut. Passa på att boka en helg innan helgerna tar slut. Snart finns också möjligheten att studera logisk ridning online, håll utkik här på bloggen eller på Facebook.

För priser, bokning och info om kurser eller om du vill få nyhetsmail angående onlineutbildningen så mailar du till info@lindah.se

Redan bokade kurser hittar du här. Kontaktperson finner du om du klickar på respektive datum/ort.

 

av Lindah

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *