Dålig galopp

Dessa ord har inte jag kommit på, jag hittade dem någonstans men jag håller absolut med.

”Fungerar det inte i skritt, kommer det inte heller fungera i trav o absolut inte i galopp.”

Många kanske inte riktigt vet hur man kan använda dessa ord till sin fördel så jag tänkte hjälpa er lite på traven.

Om vi utgår från skritt och alla rörelser där så kan man säga att innan en häst kan göra perfekta slutor i skritt så kan du inte utveckla dens galopp. Den mesta galopp vi ser hos Svenssonryttare med Svenssonhästar är av pinsamt dålig kvalitet, jag förstår inte ens nöjet i att rida en galopp på det viset. Galopp är en rörelse som liksom ska vara bågformad, den ska lyfta dig uppåt, inte tippa dig nedåt. Men det är det som har blivit galopp för väldigt många. Om ingen upplyser en om att det finns en galopp som känns HELT annorlunda än det man kallar galopp så är det ju svårt att veta att man kan njuta av en helt fantastisk gångart. Men så är fallet. Många vågar knappt fatta galopp för att hästen riskerar att spränga ljudvallen, även i en paddock och då är de rädd för att den ska ramla omkull i hörnorna. Detta gäller oftast (men inte alltid) raser som har svårt för galopp, som tex travare och Islandshästar. Att den spränger ljudvallen beror ju på att man fattar galoppen ur fart, man driver den och vräker in den i galoppen så att hästen liksom ramlar sig runt på innerbogen och enda sättet för den att inte ramla är att springa fortare och fortare och fortare. Att springa fort och hänga på innerbogen när man befinner sig på en ridbana är väldigt svårt. Ibland tror jag att ryttaren ska få skrapsår på innerörat så mycket som ekipaget lutar.

Många travryttare visar stolt upp att deras häst kan galoppera på en volt (något som är OTROLIGT) svårt för en travare. Jag ser aldrig någon galopp hos dessa ekipage. Vad jag ser är en gångart som jag döpt till fallande pass 🙂 Denna gångart kännetecknas av en häst vars rygg är helt stilla, vars bäcken är helt rakt, vars hals är spänd och så ser jag fyra ben som förtvivlat försöker vara ryttaren till lags utan att ramla. Dessa ben rör sig passaktigt. för att en häst ska kunna röra sig passaktigt så krävs det en dubbelsidig låsning av rygghalvorna. Om man är dubbelsidigt låst i ryggen så är det naturligt att springa rakt fram, men det kan de ju inte för de har en ryttare som hänger dem i innertygeln. Hästen är ett mottrycksdjur så om något drar den bakåt på ena sidan så måste den trycka emot och den kommer då att trycka sig inåt nedåt (hänga på innerbog).

När den lutar sig inåt och har full fart så kommer hästens ben att befinna sig på ett spår som är lite utanför där hästens kropp befinner sig. Hästens yttre benpar, speciellt ytterbak kommer att få kämpa för att ens nå marken och i detta kämpande så kommer den att sätta fälleben på sig själv och den måste alltså utöver att stå emot draget i innertygeln även hoppa kavaletti över sina egna ben. Det är en prestation som är helt otrolig. Travarnas sammarbetsvilja är enorm, de gör allt för sin ryttare…tyvärr får man väl säga..

En sån här galopp (som folk brukar säga att den inte är taktren) är bara av ondo, tillför absolut ingenting för hästen utom smärta och skador. Det är inte galopp, det är fallande pass…Den sänkta ryggen som den får och den låsta höften ger ofta stora smärtor i höfterna och det är vanligt att de får SI ledsproblem. Många travare har väldigt ont i höfterna. Till saken hör att ju saktare hästen kan gå i fallande pass ju bättre anses det vara av någon för mig helt obegriplig anledning.

Nåväl, nu hamnade vi lite hos travarna, men många andra hästar har samma problem fast i mildare grad, de har ju dock balansen att vara ridhäst som en travare saknar så de kan visst ha en taktmässig galopp, men kvaliteten är inte mycket att hurra för.

Det man bör göra är att lära hästen att bära vikten på ytterbak. Först tränar man bara fattningen och är nöjd med 1/2 stegs galopp med bibehållen vikt på ytterbak. Efter några 100 fattningar eller så 😉 så utökar man med några steg längre och längre men aldrig mer än att hästen bär vikten på ytterbak. Man måste alltså be hästen att SLUTA lägga vikt på inner fram och istället lägga vikten på ytterbak. Denna fattning gör man bäst och lättast från skritt. Här är en gammal film på en travare som gör sina första försök till sån här fattning. Man slutar direkt som man får till en ”gunghäströrelse” om det så bara är ett halvt steg.

Det kommer att kännas konstigt, inte som det man brukar kalla galopp, men jag lovar, det är det här som ÄR galopp. Känns som att sitta på en böljande gunghäst. Dock finns det många som inte gillar när hästen rör sig så mycket i ryggen i galoppen, de säger att det är obekvämt. Tja, det är betydligt jobbigare att sitta i och man måste RIDA, men galopp är så. Det ska gå uppåt, inte ramla framåt och inte ramla inåt. Den ska liksom bara uppåt.